Singeltankar

Jag är en seriemonogamist, jag trivs bäst i förhållanden och ramlar ganska lätt in i ett när tiden är mogen.

Okänsligt kanske man kan tycka, men det är inte så att jag hela tiden blir kär. Nej jag blir kär extremt sällan, däremot har det alltid liksom klaffat när jag har varit singel och redo.

Min personliga teori är att iallafall jag är mycket mer öppen när jag är singel, har bättre självförtroende och är mer social och lekfull i allmänhet. sen blir det en smula mer rastlöst när man inte har en stadig person som alltid finns där att umgås med. Så jag träffar helt enkelt fler människor när jag är singel än när jag är i ett förhållande.
Sen är det klart att det bara finns plats för en kille i taget i hjärtat.

Men jag får alltid en singelhigh efter ett uppbrott. Jag tränar oftare, äter bättre, är mycket mer social och trivs egentligen väldigt bra med livet. För kärleken får då ta baksätet ett tag och då blir det oftast lättare att vara nöjd med livet.

Hur funkar ni? Trivs ni bäst singel eller i förhållande?




Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag blir mkt mer vild och galen när jag är singel, festar mer och är inte lika ansvarsfull.. men det hör väl kanske till. Men trivs ändå bättre i ett förhållande, iaf om det är ett bra, roligt, stimulerande förhållande. Det är som en bästa kompis som känner en utan och innan och som man både kan ha myskväll och festa järnet med. Men om förhållandet är destruktivt eller inte riktigt funkar så föredrar jag helt klart singel :)



Bra att du tar hand om dig själv nu, man mår så mkt bättre, men visst är det lockande med ost och godis och Pimms ibland? :)



2009-05-25 @ 14:17:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0