Tess Montgomery

TOMTEN

Ursprungligen publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1881.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
 

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Varför bloggar man? Kreativt utlopp? Tristress? Bolla åsikter med en mer eller mindre okänd publik?
 
I don´t know men det blir definitivt mer inlägg när jag är i London för där blir det mer dötid. Nu har jag lyxen att kunna spendera tiden med pojkvännen och vännerna, och då hamnar bloggen tyvärr lite längre ner på prioriteringslistan. Det är så svårt att engagera sig när man kan störa sin pojkvän istället.

Som tur är har jag min nya kamera, så att alla slipper se svettiga ut. Det kom till den punkten då folk gömde sig när jag drog fram kameran. Nån som är sugen på att se ut som om de just kommit ut från bastun? Any takers? Nehe..

Jag hade bestämt mig för att reta gallfeber på pojkvännen genom att vara med på så mycket stureplan.se bilder jag bara kunde nu när jag är hemma. Han HATAR det, mest hatar han att vara med själv, men han vet ju även att det finns en risk att jag övertalar honom efter ett par fiskargubbar.
Jag gör ett mycket bra "snälla annars kommer jag att tappa en liten tår" ansikte, det brukar funka!

Sen är det faktiskt sjukt svårt att tacka nej när Jan kommer med sina stora puppyögon. Han är ju trots allt deras bästa fotograf enligt mig.

Stackars pojkvännen pluggar idag, trött är han också. Jag vaknade närmligen inatt och hade en sån nästäppa att jag inte kunde andas, alls! Jag tror jag skrämde livet ur pojkstackarn för han slängde på sig kläderna och begav sig på apoteksjakt!
Därför sitter han trött och lyssnar på seminarium, när jag fullt utvilad ligger här på sofflocket och tittar på den nymålade färgen när den torkar och njuter av en nyrenoverad lägenhet. Hans nyrenoverad lägenhet. Det är bra att vara tjej ibland..och sjuk. Men bara lite.

Jag är en latmask!

Om jag börjar låta som den här tjejen, ge mig ett virus eller nåt!

Vi snabbade oss ut på glöggkväll följt av utgång igår kväll.
Man måste ju köra igång direkt ;)
Jag köpte den här rosa kjolen på Portobello market för över 2 år sedan, men jag har liksom inte fått användning för den , förens igår. Vad tycker ni?

Jag har även på mig en body från American apparel, min berkertex väska och mina ebaystövletter! Det var en soft kväll!