Män..
Jag har tänkt på en sak.
När man går på gatan, alltså för att komma någon vart inte "gå på gatan", så är det hela tiden en massa killar i skåpbilar och lastbilar som tutar, visslar och tjuter. Inte lika mycket i Sverige som här i London kanske, men här tutas och tjutas det för fullt.
Varför?
Varför göra sig besväret att hänga ut genom rutan och vissla när absolut ingenting kan vinnas? Det är ju inte direkt att man som tjej skulle skriva ner reg nummret och jaga rätt på killen som tutade och tuta tillbaka. Vad förväntar de sig att vi ska hinna göra på de 2 sekunderna som våra liv möts?
Om man nu mot förmodan skulle tycka att det var en hunkig kille som satt där bakom all plåten, hur gör man då? Det finns ju inte något universiellt handtecken för - Yes, you are hot too!
Har visserligen aldrig hänt mig hittils. Denna del av människorasen saknar oftast tvättbräda, hår, tänder och diverse andra kroppsdelar som jag föredrar att min hunk ska ha.
Min teori är att det är lite som vithajsdykning. De retar upp de läskiga tjejerna, de som de är mest rädda för, och sitter där och känner sig säkra i sin plåtbur. De vet att vi inte kan svara tillbaka, och de vill absolut inte ge oss chansen att kasta någon form av nekande svar tillbaka. Då försvinner kanske dagdrömmen och chansen att vi kanske kanske skulle tycka att de är heta tillbaka. Därför susar de iväg så fort de kan. För får de inget nekande svar så känns det ändå som en vinst.
Då är de vägens casanovor.
Tack gud för långfingret!
haha fin teori du hade om hajdykningen..jag tror stenhårt på den!
Jag får villigt erkänna att jag inte brukar hänga ut genom rutan och vissla, brukar faktiskt inte tuta heller för den delen. Men någonstans kan jag förstå att vissa människor gör det. Din vithajsdykningsteori kan säkert var en förklaring:)
Men. Kan man inte istället se det som en komplimang? Sen är det säkert inte alla som uppskattar att bli visslad på, men jag tror att det är fler än man tror.
Intressant och bra blogg förresten:)