Me Yoga, Yes!
Jag har varit såååå duktig och gått på yogan idag med, även fast jag var stel som en planka.
Jag nådde knappt ner till mina tår och höll på att falla omkull i vissa poser. Fy tusan viken träningsvärk jag hade och ännu värre lär det bli imorgon. Min lärare bara skrattade åt mig och kallade mig 90 årig tant. Hmpf.. bara för att man inte har tränat på 1 1/2 månad!
Jag älskar att träna när jag kommer igång, men i början känns det bara jobbigt. Usch! Men jag går alltid upp lite när jag är hemma i Sverige, det är ofrånkomligt med all den goda maten där hemma. Jag är ingen modell som svälter sig som tusan för att hålla måttet, jag tillåter mig själv att gå upp lite när jag är ledig och tränar bort det så fort jag kommer hem och tillbaka till jobbet.
Jag har ju till skillnad från de flesta ett jobb som kräver en viss kunskap inom tränings och näringslära och jag har alltid haft en god känsla för vad man bör äta och vad man ska hoppa över.
Jag bantar aldrig, jag tänker bara på att inte äta osunt.
Det är bra gener och all min balett och ridning som har gett mig en bra grundkondition och som gör att jag är naturligt smal och kan komma tillbaka till min grundvikt så snabbt som jag gör.
Många modelltjejer tänker inte långsiktigt och ger sig in i diverse sjuka bantningsregimer. Ett av de största problemen jag ser är långa tjejer som inte förstår att de helt enkelt har bredare axlar och höfter än kortare tjejer just eftersom de är längre. Hallå, du kan inte banta bort ben!! De går ner i vikt otroligt snabbt, blir bleka med ringar under ögonen, får glanslöst hår och dålig hud. En sån tjej jobbar inte bra, det säger sig självt.
Jag har sett hela viktdebatten som rasar där ute på bloggarna. Jag säger bara "live and let live" när det kommer till maten är det ett så infekterat ämne så det är svårt att ge råd. Visst att det finns förebilder och att de kanske inte borde pusha för bantning, men i grunden är det upp till var och en, det finns så mycket fler saker än bloggar som kan trigga ätstörningar.
Vill tjejerna svälta sig så gör de det, det är ett samhällsproblem, speciellt med alla pro-ana sidor som finns över hela nätet där unga tjejer tävlar mot varandra om att gå ner så mycket som möjligt. Men även alla dessa "magiska" bantningskurer som tidningarna basunerar ut i hopp om att sälja fler lösnummer.
Vi alla har helt olika syn på mat och vikt. Jag är tex inte så särskilt intresserad av mat egentligen, men äter om det finns och njuter då. Andra människor har ett stort intresse i mat och då blir det lätt att de äter mer eftersom de njuter mer. Sen handlar det förstås om uppväxt och omgivning. Äter dina föräldrar onyttigt så är det väldigt troligt att även du gör det. Det är en vana helt enkelt.
Jag tycker att det borde bli obligatoriskt med näringslära i skolan, så kommer nog avståndet mellan de extrema motsatserna fetma och anorexi/bulimi bli mindre. Nu kommer ni säker att säga att det egentligen inte är mat som ger anorexi/bulimi utan en brist på kontroll i livet, och det stämmer. Många unga känner att de enda de har kontroll över är sin vikt och sin smärta. Det är återigen ett problem som bara samhället kan hjälpa. Jag hoppas bara på att det ska gå att få dessa människor att ta till andra, lite mindre livsfarliga metoder för att känna kontroll i sina liv.
Om vi kunde mer näringslära så skulle inte alla de "magiska" bantningsmetoderna få göra så mycket skada som de gör.
Det GÅR inte att leva en vecka på vatten och tro att man ska må bra efter. Börjar du banta så stör du din metabolism och risken finns att din vikt kommer att gå som en jojo resten av livet. Bantning är INTE normalt, när ska samhället fatta det? Bantar din dotter/son så bör du bli orolig. Sluta tro att en enformig svältdiet ska bli en easy fix, det finns inga lätta vägar.
Gå till gymmet istället.. testa yoga ;)
Jag nådde knappt ner till mina tår och höll på att falla omkull i vissa poser. Fy tusan viken träningsvärk jag hade och ännu värre lär det bli imorgon. Min lärare bara skrattade åt mig och kallade mig 90 årig tant. Hmpf.. bara för att man inte har tränat på 1 1/2 månad!
Jag älskar att träna när jag kommer igång, men i början känns det bara jobbigt. Usch! Men jag går alltid upp lite när jag är hemma i Sverige, det är ofrånkomligt med all den goda maten där hemma. Jag är ingen modell som svälter sig som tusan för att hålla måttet, jag tillåter mig själv att gå upp lite när jag är ledig och tränar bort det så fort jag kommer hem och tillbaka till jobbet.
Jag har ju till skillnad från de flesta ett jobb som kräver en viss kunskap inom tränings och näringslära och jag har alltid haft en god känsla för vad man bör äta och vad man ska hoppa över.
Jag bantar aldrig, jag tänker bara på att inte äta osunt.
Det är bra gener och all min balett och ridning som har gett mig en bra grundkondition och som gör att jag är naturligt smal och kan komma tillbaka till min grundvikt så snabbt som jag gör.
Många modelltjejer tänker inte långsiktigt och ger sig in i diverse sjuka bantningsregimer. Ett av de största problemen jag ser är långa tjejer som inte förstår att de helt enkelt har bredare axlar och höfter än kortare tjejer just eftersom de är längre. Hallå, du kan inte banta bort ben!! De går ner i vikt otroligt snabbt, blir bleka med ringar under ögonen, får glanslöst hår och dålig hud. En sån tjej jobbar inte bra, det säger sig självt.
Jag har sett hela viktdebatten som rasar där ute på bloggarna. Jag säger bara "live and let live" när det kommer till maten är det ett så infekterat ämne så det är svårt att ge råd. Visst att det finns förebilder och att de kanske inte borde pusha för bantning, men i grunden är det upp till var och en, det finns så mycket fler saker än bloggar som kan trigga ätstörningar.
Vill tjejerna svälta sig så gör de det, det är ett samhällsproblem, speciellt med alla pro-ana sidor som finns över hela nätet där unga tjejer tävlar mot varandra om att gå ner så mycket som möjligt. Men även alla dessa "magiska" bantningskurer som tidningarna basunerar ut i hopp om att sälja fler lösnummer.
Vi alla har helt olika syn på mat och vikt. Jag är tex inte så särskilt intresserad av mat egentligen, men äter om det finns och njuter då. Andra människor har ett stort intresse i mat och då blir det lätt att de äter mer eftersom de njuter mer. Sen handlar det förstås om uppväxt och omgivning. Äter dina föräldrar onyttigt så är det väldigt troligt att även du gör det. Det är en vana helt enkelt.
Jag tycker att det borde bli obligatoriskt med näringslära i skolan, så kommer nog avståndet mellan de extrema motsatserna fetma och anorexi/bulimi bli mindre. Nu kommer ni säker att säga att det egentligen inte är mat som ger anorexi/bulimi utan en brist på kontroll i livet, och det stämmer. Många unga känner att de enda de har kontroll över är sin vikt och sin smärta. Det är återigen ett problem som bara samhället kan hjälpa. Jag hoppas bara på att det ska gå att få dessa människor att ta till andra, lite mindre livsfarliga metoder för att känna kontroll i sina liv.
Om vi kunde mer näringslära så skulle inte alla de "magiska" bantningsmetoderna få göra så mycket skada som de gör.
Det GÅR inte att leva en vecka på vatten och tro att man ska må bra efter. Börjar du banta så stör du din metabolism och risken finns att din vikt kommer att gå som en jojo resten av livet. Bantning är INTE normalt, när ska samhället fatta det? Bantar din dotter/son så bör du bli orolig. Sluta tro att en enformig svältdiet ska bli en easy fix, det finns inga lätta vägar.
Gå till gymmet istället.. testa yoga ;)
Kommentarer
Postat av: Anna
Here,here spot on!
Spread the gospel Tess!!.
xxx
Postat av: Katrin
Jätte bra skrivet! Har äntligen hittat din blogg.. jag tappade bort den någon gång i somras, haha vet inte hur. Kul att få läsa om ditt liv igen iaf. Kram kram!
Postat av: Anonym
Mycket bra skrivet gumman! Skön, hälosam och sund inställnig till mat och vikt. Mer sånt! Kram på dig, Saskia (snart färdig Dietist)
Trackback